lördag, mars 11, 2006
Tårta
Idag fyller jag 29 år. Ingen vidare ålder att fira. Men jag ska iallafall göra en tårta. Min bror kommer hit och min kompis J och hennes kille. Jag skulle ju egentligen inte varit hemma i helgen så alla andra har andra planer. Men det gör ingenting. Känner för en lugn och skön födelsedag. I kväll går vi kanske ut och äter eller har en lugn hemma kväll. Kanske går vi och kollar på min brors spelning på Broder Tuck. Får se vad det blir.
Vin
Jodå, visst drack vi lite för mycket vin som vanligt. Inte farligt, men lite ont i huvudet har jag allt idag. Det var trevligt. Hon ville att jag skulle spela lite gitarr. Så jag gjorde det. Är inte bra på det när jag är lite berusad. Försökte sjunga till också. Det gick inget vidare det heller. Men hon är tacksam att spela för. Säger alltid att jag är bra. Tycker dock i nyktert tillstånd att det är pinsamt att jag är så lättövertalad. Gillar ju egentligen inte att "uppträda". Men ändå gör jag det om någon ber be mig. Måste betyda att det bor en liten wanna- be-entertainer i mig ändå även om det är genant att erkänna...
fredag, mars 10, 2006
Middag
I dag kommer T hit på middag. Det ska bli trevligt. Hon är skön att umgås med. Hon har en positiv grundinställning till livet men funderar mycket. Hon är några år yngre än mig och brukar fråga mig om råd om saker hon tror jag vet något om eftersom jag är äldre. Som om jag skulle ha svaren?! Det är gulligt att hon tror det iallafall. Hon säger mycket bra saker och man kan både skratta hysteriskt åt och med henne samtidigt som vi kan prata om allvarliga saker. Hon är en bra vän som jag tycker mycket om. Det värsta är att vi alltid dricker för mycket vin när vi ses....
Present
Han frågar vad jag önskar mig. Jag fyller år i morgon. Jag kommer inte på en enda grej. Finns massor jag skulle vilja ha naturigtvis, men inget han har råd att köpa. Inte jag heller för den delen. Han är ju student. Vill inte att han ska lägga sina sista pengar på en present till mig. Det vill jag faktiskt inte. Men han vill. Kan verkligen inte komma på en enda grej. Visst jag skulle behöva en ny hårborste och nya strumpor. Men hur kul är det? Samtidigt vet jag att jag kommer bli lite besviken om jag inte skulle få nånting alls. Svårt det där.
torsdag, mars 09, 2006
Bråk
Vi bråkar. Om något så banalt som disk. Men ändå bråkar vi om det. Jag tyker att han är orättvis. Han tycker att jag är det. Blir så arg. Skrik och smäll i dörrar. Sen blir vi sams och pratar inte om det mer. Förrän nästa gång när vi blir osams om samma sak igen.
Lämnat bakom mig
Jag tror att jag lämnat mycket av det jobbiga bakom mig. Inte att pappa är borta - men våra jobbiga år. Jag har jag accepterat det men framförallt har jag förlåtit. Visst har det präglat mig och jag kan fortfarnade bli arg för alla år som gick förlorade. Och visst känner jag sorg. Mycket sorg. Men inte främst för min egen skull, utan för pappas skull. Har insett att hur dåligt jag än mådde så mådde han själv allra sämst. När vi rotat bland pappas saker har det bubblat upp igen. Känslan av hur ensam och destruktiv han var under de där åren. Det gör ont. Hade vi inte fått den tiden vi ändå fick på "slutet", hade jag nog mått betydligt sämre idag. Det går att reparera en skadad relation genom att gottgöra och förbättra. Men det krävs att man kan förlåta. Jag är så glad att jag gjorde det.
Citat
"Så länge min chef låtsas som om jag har mycket lön, låtsas jag som om att jag har mycket arbete"
Rullskridskor
Mitt liv känns som en färd på rullskridskor just nu. Det går fort fram och jag står på osäkra ben. I bland ramlar jag och skrapar knäna men för det mesta rullar jag framåt trots att det är vingligt. Men oroa er inte jag har hjälm på mig.
onsdag, mars 08, 2006
Lampan
Gör det inte
Jag har bestämt mig för att inte göra det. Jag har mina skäl. Glömmer bort dem i bland och pressar mig själv för mycket. Jag har bestämt mig för att göra det som är bäst för mig och som jag må bäst av. Ingen blir lidande av det. Inte ens jag. Jag tar igen det senare. Det kommer fler chanser.
Väntar
tisdag, mars 07, 2006
Tänker
Klockan är mycket. Har försökt somna, men kan inte. Tänker för mycket. Tänker på jobbet, på bröllop, på pappa och på det där jag måste göra. Funderar framåt tllbaka och vrider och vänder. Önskar att jag kunde somna. Jag är trött men samtidigt rastlös. Jag dras automatiskt till bloggen. Mitt andningshål nu för tiden. Det är bra terapi. Jag har ingen "rolig" blogg, det vet jag. Men det är inte syftet. Här lägger jag ifrån mig mina tankar för att lagra dem någon annanstans än i hjärnan. Skulle jag lagra allt jag funderar på i hjärnan skulle utrymmet snart vara fullt. "Du har överskridit lagringsutrymmet i din hjärna, var god radera!" säger den...Vill inte raderar så jag sparar ner dem här istället.
Prestationsångest
Vi pratade om prestationsångest. Hon har det och jag har det. En känsla av att alltid vilja vara duktig och inte göra folk besvikna. Att säga ja till saker man egentligen inte orkar eller vill. Om jag inte gör det jag ska känner jag mig dålig och lat. Tror att jag missar chanser att visa mig duktig. Har ett måste som hänger över mig. Något som jag hade kunnat säga nej till från början vilket jag inte gjorde. Nu måste jag göra det eller så måste jag backa ur. Men då kommer jag få dåligt samvete. Gör jag det kan det bli jättebra eller så kommer jag undra varför jag inte tänkte på mig själv och struntade i det. Det vet jag inte förrän efteråt. Hur ska man kunna göra rätt val, och vad är rätt?
Stjärna
Vi har fått en alldeles egen stjärna. En stjärna till pappas minne. Vi har också fått träd i Afrika. Det känns bra. Bra saker. Nu kan jag titta upp på vår alldeles egna pappa-stjärna. Den är döpt efter honom. Så fint. Jag hoppas också att våra träd i Afrika får mycket regn och sol så att de lever vidare i många många år till.
En bra dag
Idag har varit en bra dag. Jag har umgåtts med någon som jag tycker om. Vi har pratat massor om viktiga saker. Vi pratade flera timmar och drack te. Ändå kändes det som vi hade massor med saker som vi inte hann prata om. Det är så mycket som jag inte vet som jag vill veta. Och så mycket som hon inte vet som jag vill att hon ska veta. Men det kommer fler tillfällen. På bussen hem kände jag mig glad och lugn. Och ute sken solen.
måndag, mars 06, 2006
Fint
Jag gjorde något konstruktivt av den deppiga måndagen. Jag fixade så att det blev fint hemma och sen gjorde jag god mat. Både förrätt och varmrätt. Ingen blir gladare av trist mat. Vi börjar få till det här hemma. Saker och ting börjar falla på plats. Hittade två stora målningar i pappas garderob som han gjort. Två porträtt i svart och vitt. Det ena motivet är Frank Zappa och det andra är George Harrison. Pappa gjorde dem när han var 18 år. Jag har aldrig sett dem förut. De ser precis ut som den typiska popkonst som är modern nu. Fast gjort för över 30 är sedan. Jag gillar dem verkligen och att pappa gjort dem gör dem ännu finare. Nu sitter de uppe i vårt vardagsrum.


Spikar
Tog mig för lite av det jag skulle i allafall. Jag var och handlade åt min sjukling och passade på att handla massa nödvändigt också. Sen har jag spikat. Jag har satt upp tavlor som stått och lutat på mot väggen alldeles för länge och jag har packat upp alla kartongerna nu. Känner mig nöjd med mig själv. Undrar om jag ska åka och byta tröjan och kanske gå och träna också så har jag klarat av alla dagens projekt!
Sjuk
Han är sjuk. Ont i halsen och feber. Ingen är så ynklig som han när han är sjuk. Försöker ta hand om. Han behöver mycket kramar och det ska han få. Kankse inte blir någon Åreresa för mig i helgen om bacillerna hittar till mig också.
Måndagar
Jag hatar måndagar. Vardagagens första dag. Den sämsta av dem alla. Även fast jag är ledig idag så blir jag deprimerad av att det är måndag. Det är en sån där sag då man känner att man borde ta tag i allt som man inte gjort. Känner mig lat. Som om att jag borde jobba fast jag är ledig. Har en massa saker att ta tag i men jag vet inte vart jag ska börja. Näe, jag vill inte. Jag skiter i det.
Saker
I går fick jag hem de första kartongerna med grejer från pappas lägenhet. Det är så sorgligt att packa upp hans saker hemma hos mig. Men samtidigt känns det som han flyttar in här. Som om han kommer lite närmare. Det bästa är min minnesbox. Men den är jag inte redo att rota i ännu. Tomheten efter pappa gör sig påmind allt oftare nu. Det knyter sig i hjärtat och bränner i bröstkorgen. Har problem att hitta en värdig plats för pappas saker. Det känns så hopplöst. Försöker acceptera att vi aldrig kommer ses igen. Men det är svårt.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)



