tisdag, april 11, 2006

Orolig för mina nära

Trots att jag ofta är ledsen själv både för saker jag vet om och saker som jag själv inte kan förklara blir jag så orolig när någon i min närhet inte mår bra. Jag får ont i hjärtat av att veta att någon jag älskar är ledsen. Då vill jag hjälpa, krama och trösta. Men det känns i bland som om man inte räcker till. Det är så svårt att veta vad man ska göra för att hjälpa. Jag vet ju att man själv bara vill vara i fred i bland när man är nere i en svacka. Utan att folk frågar även om det är av välmening. Och ibland vill man åandrasidan att hela världen ka veta att man är ledsen och då behöver man massa tröst och stöd. Det är svårt det där. Extra svårt blir det när man är några stycken som alla går igenom perioder av mörker samtidigt som det kan vara till hjälp att veta att man inte är ensam. Ni vet att jag finns här!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det är så otroligt skönt att du finns, en person som vet hur jag känner och varför!
Varje dag tänker jag att ikväll ska jag, så händer något som får luften att försvinna men du finns i mina tankar väldigt ofta. Ikväll hade jag t o m luren i handen, så snart...
Kram

Anonym sa...

Jag vet precis vad du menar. Ännu svårare när man inte har några djupa hål att trilla i, bara lite smågropar, men ändå vill vara till hjälp och tröst. Så svårt att veta vad man ska göra.