I år kommer vi åka bort på julen. Det blir för jobbigt att vara hemma. Julen kommer aldrig mer bli sig lik och i år är det extra jobbigt. Denna högtid som jag vanligtvis älskar blir nu bara en smärtsam påminnelse om allt som hände för ett år sedan. Tomhet, sorg och jobbiga minnen.
Det känns bra att byta miljö under dessa dagar även om sorgen kommer följa med var vi än kommer att befinna oss.
Det kommer bli en annorlunda jul.
Från början var det tänkt att min man skulle följa med men jag tror dock inte att att det blir så. Han vill inte åka ifrån sin familj. Han säger det inte, men jag märker det. Även om det skulle betyda jättemycket om hans fanns vid min sida vill jag inte ha honom där om han mår dåligt och har dåligt samvete för att han inte är hemma med sin familj.
Om jag fick välja skulle jag lägga mig ner och blunda nu och sen vakna upp i Januari.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej tjejen...
första julen var jättejobbig, jag började gråta på jobbet varje dag 2 veckor innan julen, hade sån ångest.
Sen så gick julen dag för dag. Och jag grät. Och kände mammas närvaro. Drack glögg och åt chocklad som vi gjort. Sa god jul mamma. Tittade på tsunamiminnesprogram o lipade.
Sen när det var över kände jag att: jaha, det var det. Julen gick och mamma var inte här. Nu kommer det att vara såhär. Det kommer aldrig mer bli sig likt. Jag accepterade det då.
Kanske kan julen så småningom bli en tid då man skålar för minnet av de vi älskat o mist, och kanske kan man till slut mest bara skratta åt alla varma minnen. Men första året är svårt, mycket svårt.
Sköt om dig!
Anna
Det är så synd attt julen ska behöva påminna dig om smärta! För det är så mysigt med jul, att bara vara å tända massor av ljus.
Förut var midsommar lite jobbigt men det går lättare nu när man har barn. Saknar dig!
Kram
Skicka en kommentar