torsdag, augusti 24, 2006
Helt slutkörd
Jag är på bristningsgränsen. Helt färdig. Sitter här och har gråten i halsen. Har ett jobbigt beslut att ta på jobbet som kanske ändå inte leder någon vart eller kanske leder mig in på fel spår. Min sömnbrist är på väg att ta kål på mig. Den tillsammans med sen psykiska stressen på jobbet och allt som snurrar i huvudet inför bröllopet bryter ner mig. Under allt det där ligger saknade efter pappa och trycker på, den vill upp till ytan och få luft. Jag trycker tillbaka, men snart går det inte längre. Det är så jävla tomt. Jag har plötslig börja glömma saker, blanda i hop människor, komma på mig själv att bara stirra rakt fram. Helt apatiskt. Har till och med glömt mammas telefonnummer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Kramar om dig såhär på kvällskvisten, Pia!
Om du bara visste att jag känner precis likadant både med hur du mår och med dina tankar om livet och döden... Jag brukar kalla mina känslor av sorg och tomhet och krav och press att jag har en Sorgbomb i kroppen som snart kommer att brisera... Och du, efter Pappas död har jag också sovit dåligt och drömt mardrömmar som jag aldrig gjort förut! Och precis som du så verkar jag hallucinera också, märkligt... Jag vaknar mitt i natten och "någon har stängt in mig med hjälp av väggarna i rummet, det går inte att komma ut" och jag vaknar av att jag sitter och känner på väggen bredvid mig... som en riktig knäppskalle... Hmmm, sorg och trötthet tär på en, det är då klart! Men sedan är det bara upp och ta hand om sonen klockan 07.00 ändå... och som vanligt så, han GÖR min dag, älsklingen!
Jag vill också hinna med en massa saker och flera av de saker du skrev på din Att Vilja lista finns även med på min egen...
1. Skaffa ett vackert, mysigt hus för mig och min familj
2. Resa, långt bort och till så många länder som möjligt :-)
3. Starta eget, som inredningsarkitekt eller driva ett inredningscafé
4. Skriva en bok, jag har massor att ta av från livet och dess vedermödor... :-)
Igår fyllde jag hela 38 år och du kan ju tänka dig snart närmar jag mig 40-årskrisen om jag nu inte är där redan... Typiskt att Pappa skulle gå bort också mitt i den...
Snart ska du gifta dig, vad spännande! Idag åkte vi förbi en bröllopsbutik på StEriksgatan och jösses, där såg jag den... brudklänningen jag vill ha på mitt eget bröllop... om jag någonsin blir gift då förståss... :-)
Kram och du, sovgott!
Carina
Ååå mysen! Tycker så synd om dig som har ditt huvud fullt av saker...
Önskar att jag kunde göra något för dig!
Kram
Skicka en kommentar