torsdag, maj 18, 2006
Nåt mer
Jag längtar efter nåt mer i livet. Kan inte förstå människor som satsar hela sina liv på jobbet. Är det vad livet går ut på? Naturligtvis handlar allt om pengar och det går ju inte att komma i från att man får mer frihet med mer pengar. Men för mig är det inte värt det. Finns så mycket saker jag vill göra och jag vill inte bli en person som skjuter saker framför mig för att de sedan aldrig ska bli av. Jag har pratat länge om att ta tag i saker men ännu inte kommit till skott. Jag måste ta tag i mig själv!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hejhej!
Tänker på dig ibland och kan bara berätta att även jag nu mist min pappa i den förbannade sjukdomen cancer, elakartad hjärntumör...
Pappa gick bort den 28 februari och det har varit fullt upp sedan dess med begravning och sedan även dop av min son Charlie, då vi inte hann döpa honom för att Pappa blev sjuk... Liv och död vandrar onekligen hand i hand... :-o
Och neej, allt går inte bara ut på att jobba och tjäna pengar... även om det förståss underlättar tillvaron i längden...
Men det finns viktigare saker... som att se, resa, vårda sina vänner och sin familj, lyssna på väsentliga människor... ägan tid åt sina barn, skaffa barn och förståss att finna sin stora kärlek och gifta sig som jag förstår att du ska göra... :-)
Vi har en liten lgh nere i Nice som är vårt andningshål och paradis... Dit åker vi igen nästa vecka och både jag och T har flera gånger funderat varför vi inte bara emigrerar dit, startar upp nåt litet café eller så... och bara lever, för det gör man därnere och man mår bra!!! Men så kommer det igen det där... men... och man vågar inte för man vet vad man har, men inte vad man får... men hade man vetat att man skulle dö om några månader så hade man definitivt tagit chansen, visst är det så!!!
Man ska inte göra allt för sent...
Du frågade mig om jag har en blogg tidigare och jag kom ju på att det har jag ju... nu, då dom organiserat om lite i forumet jag vistas på... så kanske kommer den som en länk sedan...
Kram på dig och duu, återigen... vilken lycka det är att ha vänner och en mamma och bror som dina... precis det har jag med!!! :-)
Carina, Tråkigt att höra om din pappa! Jag beklagar verkligen! Jag har tänkt på dig med,eftersom du inte varit "här" på ett tag. Jag vet verkligen vad du går igeonom nu.
Tack för ditt långa inlägg, du säger en massa bra och kloka saker.
Hoppas att ni får en skön vecka i Nice och en chans att vila upp er efter allt som hänt. Meddela gärna när din blogg är online.
KRAM
Det är nu som gäller Pysen...
Nu är jag på banan igen så nu är det bara att ta ett stort kliv!
Tror vi kommer smida många bra saker på balkongen med sushi och vin. Längtar efter dig!
Kram
Jag sträcker upp en liten hand härborta.
Skicka en kommentar