tisdag, maj 09, 2006

Orolig

Jag har en inbyggd oro i kroppen. Den gör att jag inte riktigt kan slappna av. Jag hittar alltid nya saker att oroa mig för och är nästan alltid rastlös. Vill vidare hela tiden på något sätt. Kan ofta inte njuta av att allt är bra en stund eftersom jag börjar tänka på det som är dåligt och allt hemskt som kan hända. Jag skulle helst vilja ha min familj hemma hela tiden för att försäkra mig om att inget farligt händer. Jag oroar mig för mig själv också. Men inte så att jag är rädd att vara ute när det är mörkt eller så utan för farliga sjukdomar tex. Det spelar ingen roll om jag inte har något att oroa mig för stunden, då hittar jag på något. Men dt är jobbigt kan jag säga och det tar enormt mycket energi och kraft.

1 kommentar:

Anonym sa...

Känner igen mig! Det är som om man aldrig kan vara riktigt fri från oron. Man blir helt slut, utan anledning egentligen...
Kram