måndag, januari 09, 2006

Kan inte sova

Klockan är halv två och det är söndag natt. Jag ska jobba i morrn men kan inte sova. Tänker på pappa och jag försöker sortera mina tankar. Jag tänker på pappa som frisk och som han själv skulle sagt, som en fri man. Men jag tänker också på när han var sjuk och att han inte kunde få fram det han ville säga den sista tiden. Vad var det egentligen han ville få sagt? Tänker också på pappa i sin sjukhussäng om och om igen. På hur skräcken fanns i hans ögon, men hur han sen sa att han kände sig trygg och att det kändes ganska behagligt. Vad tänkte han på, och hur kändes det för honom att veta att han snart skulle dö? Jag ser hans ansikte framför mig hela tiden och just ikväll har jag svårt att koppla bort det. Han känns plötsligt så långt borta och på samma gång så nära. Det är väldigt svårt att förklara. Utanför blåste det kraftigt för en liten stund sedan men nu är det plötsligt helt vindstilla. I bland känns det som om pappa försöker säga mig något. Men det är bara önsketänkande och inbillning antar jag. Det hat börjat göra fysiskt ont i in kropp de senaste dagarna. Är det sorg som tränger sig i in i mina leder eller är det något annat? Tror att värken i korsryggen är en av anledningarna att det i kväll är omöjligt att somna. Kändes som om jag sa det mesta till pappa som jag ville ha sagt, men nu är det plötsligt så mycket mer jag skulle velat säga. Inte det som han redan visste att jag älskade honom och så, utan vanliga saker som han inte visste om mig och mitt liv och tankar som jag har. Hade velat prata med om våra jobbiga år och sagt att allt är förlåtet. Jag kom mig aldrig för att säga det men han visste det nog ändå. Jag hoppas det iallafall. Känns så overkligt att jag aldrig ska få se honom i lösa korsord i solskenet på Åmot igen, att jag aldrig mer ska få krama honom godnatt och aldrig spela yatzy med honom i timtal mer. Vi ska aldrig heller gå vägen ned till Lökholmen igen och aldrig spela gitarr tillsammans mer. Kommer aldrig heller få se honom komma gående med snabba steg i svart skinnjacka och svarta halsduk eller ligga och sola på stranden. Pappa lngtade efter några saker. Han längtade efter en operation som skulle ta bort en detalj på magen som störde honom, efter sommaren och få komma till landet igen och efter den Pragresa vi hade lovat att bjuda honom på, men mest tror jag han längtade efter att hitta någon att älska igen. Det sista året var det mycket prat om tjejer. Han var nog förälskad ett par gånger i olika personer han mötte. Jag hade önskat att han en gång till i livet skulle få uppleva riktig kärlek och träffa någon som älskade honom tillbaka på det sätt han förtjänade. Ja du pappa, det här kommer nog bli en lång och sömnlös natt som kommer resultera i en mycket trött morgondag.

1 kommentar:

Jay sa...

Tankarna är många! Mycket man kommer på i efterhand som man ville ha sagt. Men jag tror han förstod att han var förlåten. Jag tror att ni var rätt nöjda med det ni fick sagt ändå. Även om du ville säga mer. Men man behöver oftast inte säga det. Det räcker med blickarna. Jag tror han förstod!