tisdag, januari 17, 2006

Sömnlös

Jag kan inte sova på kvällarna. Ligger vaken och funderar fram till klockan 2-3. Ibland somnar jag ganska snart efter att jag lagt mig men vaknar igen efter en timme med hjärtklappning och kallsvettningar. Mardrömmar. Har haft mardrömmar under en längre tid och periodvis under en mycket lång tid, men just nu är det värre än någonsin. När jag vaknar på morgonen känns det outhärdligt att gå upp. Jag är så trött. Har börjat drömma om pappa men drömmarna är diffusa. Brukar alltid komma i håg vad jag drömmer men när jag drömmer om pappa kommer jag bara ihåg ATT jag drömt om honom.

Begravning på fredag. Är nog nervös. Känner mig orolig för hur jag kommer reagera av att se pappas kista och allt det där. Min älskade pappa i en vit kista. Bättre det än i en kylbox som nu, men ändå ofattbart, overkligt och fruktansvärt.

1 kommentar:

Anonym sa...

Mitt kära, kära barn!

Det gör så ont i hjärtat och läsa vad du skriver. Jag förstår att du saknar Pappa. Det gör jag också. Han har givit mig de finaste jag har – dig och Johan. Jag tycker så synd om honom att han inte kommer att få uppleva allt som kommer att hända er i framtiden. Han var så stolt över er, fast han hade svårt att uttrycka det. Jag kommer att sakna att inte ha honom att dela glädje, stolthet, oro och bekymmer över er. Det kan bara föräldrar göra. Jag är så glad att vi hann bli goda vänner igen. Jag vet att han ville säga förlåt till dig men han ville vänta till rätt tillfälle kom och det kom kanske aldrig. Ibland är det svårt att uttala ordet.
Jag älskar dig.
Mamsen